Working with AI : 1. Får man säga tack?

Två föräldraledigheter, två återkomster
I april 2019, efter föräldraledigheten med mitt första barn, kom jag tillbaka till jobbet.
I maj 2026, efter att ha fött mitt andra barn och på samma sätt tagit hand om en bebis i ett år och tre månader, kom jag tillbaka igen.
Jag hade levt i en annan värld ett tag, upptagen med att ta hand om ett nytt liv.
Så hur hade verktygen och arbetet för en designer förändrats när jag kom tillbaka?
Efter den första återkomsten hade verktyget bytts från Adobe Illustrator till Sketch.
Några år senare upplevde jag ännu ett verktygsbyte, från Sketch till Figma,
och efter den andra återkomsten hade det bytts från Figma till terminalen (with Claude, Codex …).

Alla dessa förändringar var spännande. En omvälvning av det enformiga, tröttsamma slitgörat.
Även arbetets omfång förändrades.
Efter den första återkomsten gick det från design till planering, efter den andra försvann själva gränserna för arbetsområdet helt.
Mitt i tidens förändring, surfandes på förändringens vågor, var AI för oss något helt "verkligt".
Jag känner det fortfarande, hjärtat som slår lite fortare medan jag skriver det här.
Varje ny början har alltid burit på både förväntan och rädsla på samma gång,
men det finns alltid ett nöje i att ställa sig på brädan och surfa vidare.
Vilket värde ska styra vad vi skapar? Det har CIRCUS-crewet grubblat över, dag efter dag.
Nu har en tid kommit där inget längre hindrar oss från att ta tag i den frågan.

Ju mer tid jag spenderar med att arbeta tillsammans med AI, desto oftare tänker jag så här nu för tiden.
"Oj… får man tacka en AI? Det är ju bara en maskin. Men jag är verkligen tacksam, tusen tack på riktigt!"
Vänner som hjälper mig lösa det som kört fast, som pekar på det jag missat,
och som klarar av sånt som skulle ta mig timmar, mycket snabbare än jag någonsin föreställt mig.
Superbegåvade vänner som hjälper mig förverkliga sånt jag bara drömt om.
De är förstås inte perfekta, så jag måste fortsätta finslipa tillsammans med dem. ;)
Numera börjar och slutar min arbetsdag med att slå på och stänga av terminalen.




Nya vänner till CIRCUS WAGZAK, födda i samarbete med AI.
Om en människa bär värdet och filosofin i sitt arbete tydligt inom sig,
tror jag att den människan och det arbetet aldrig kommer att vackla, hur mycket världen än förändras.
Så blir det den här gången också.
Både jag och CIRCUS!
Tiden då vi förverkligar det vi har drömt om
ser vi fram emot med hjärtat fullt!
To be continued ... 💛
/ by Grace